Millans Mirakel

Det är inte så ofta,,,

2012-02-13T12:42:00.000+01:00

men när det händer så blir jag det med besked. Jag minns sist jag hade influensan, nyår 2006 tror jag det var! Det var myyyyycket jävligare än detta. Då var dessutom maken sjuk.
Ja ni vet!!
Jag minns att vi satt här i soffan, och ögonen bara strejkade. De kliade och sved och var omöjligt att se något på teven!
Men det var då det!

För övrigt när jag börjar få ont i halsen, eller när jag nyser sjuttiosexgånger på fem minuter, eller om ögonen börjar klia ihop sig,,, då tror jag att jag ska bli sådär riktigt förkyld. Nähäpp,, dagen efter är allt som vanligt igen!! Det blir liksom aldrig nånting av det. Jag blir alltid snuvad på konfekten! Om man nu kan kalla det konfekt. Det finns nog andra ord som är mer lämpliga i detta sammanhang!

Nää, sjuk det är jag sällan! Jag tar bara de riktigt stoora grejerna, som cancer o sånt!

Nu har jag dock genomlidit fem dagar med något som kan liknas vid influensa! Värk i kroppen, lite feber, myyyyycket nysningar, snorande och huvudvärk. Huvudvärk som efter ett par dagar kunde härledas till migrän och därmed botas! Med vissa följder.
Tabletter och nässpray har missbrukats hejvilt härhemma nu och kanske kan man kalla det missbruk av sängen oxå! Jag har sovit i snitt 16 timmar per dygn! Slå det om ni kan!

Huvudet känns fortfarande något missanpassat, och i näsan och halsen finns något seeeeeegt jävelskap kvar! Själv är jag uttråkad som tusan,,,,,
En liten mjukstart blir duschen nu, sen ska jag på vingliga ben ta mig ut till bilen. Jag ska försiktigt andas in den friska luften och blinka med ögonen mot det vita ljuset som möter mig när jag kommer ut!
Det tar en liten stund, sen kan man förmodligen känna hur kroppen sakta men säkert återhämtar sig till ett normalt liv. Så normalt det nu kan blir, men ändå!

Imorgon blir det jobb, mitt älskade jobb! Here I come!

Det här med mat eller om att bli grå

2012-02-07T19:23:00.001+01:00

Har fastat i två dagar och det har gått hur bra som helst. Jag vill inte påstå att jag är hungrig för det är inga problem alls att hålla sig mätt med flytande föda! Kan inte påstå att det är förenat med svält att "äta" åtta gånger om dagen!

Men fy fan så tråkigt det är!!! På riktigt alltså!!

Är det kanske så att man äter för att sysselsätta sig, eller att man blir sugen på att äta nåt när tiden känns lång! Ja det är klart,, alltid trevligt med en kaka till eftermiddagskaffet!

Ikväll har vi tagit ett träningspass jag och älskade maken! Och på vägen hem så var det liksom så självklart att vi ska hem och äta middag! vi ska hem och äta,,,, ehhh du ska hem och äta,,,, ni ska äta!
Jag ska ju "äta" min hälsosamma buljong och grönsaksjuice!

Brukar tycka att det för mig oftast ska vara "svart eller vitt", alltså antingen så äter jag eller så gör jag det inte. Att liksom äta lite mindre finns inte. Men, jag äter ju inte så mycket! I förhållande till vad som anses normalt så tror jag att jag äter som en fågelunge! Skillnaden torde då vara att jag blir mätt fortare!

Men om något är gott så tro mig, då räcker det inte med en kaka! Nä då vill jag äta tills jag mår illa. Och får jag inte det, jag då låter jag hellre bli! Lite så är det!

Så det här med fastandet, får nog vara så för den här gången, men ändå så blev det en brytpunkt och en insikt! Om vad som behövs och vad som inte behövs! Jag får väl försöka att bli lite grå då! För nu lagar mannen middag och det luktar jävulskt gott här hemma.

Ge mig mat NU!

Om att ha storstädning,,,

2012-02-06T18:59:00.000+01:00

Denna veckan har jag storstädning! Ja inte vilken storstädning som helst, och det är inte snabeldraken och trasorna som är i farten. Nä det är kroppen jag pratar om. Jag är av den uppfattningen, eller kanske ska jag säga att min kropp fungerar så, att den liksom inte har någon automatisk städning. Ingen centraldammsugare här inte. Inget automatiskt utblås heller,,,,
Nä, men det behöver vi ju inte gå närmare in på då!
Jag inhandlade i helgen ett fastepaket för fem dagar. Och idag är första dagen!

Nej,, jag är inte direkt hungrig, men fruktansvärt sugen. Och det jag saknar mest är brödet! Frukostbullen! Kakan till eftermiddagskaffet,,,, åhhhhhh nu vattnas det i munnen! När alla mina kollegor gick till frukost idag, ja då tog jag ett glas äpplejuice. När de gick till lunch,, ja då tog jag en mugg grönsaksbuljong! Och jag längtar redan nu efter fredagkväll,,,,,,, ha haa

Men det här ska fylla flera funktioner, den första är faktiskt att rensa upp i kroppen bland allt som man proppar i sig,,,,, som aldrig kommer ut!
Det andra som egentligen är en bieffekt är att man kanske tappar några kilon,,,, det gör ju inget!
Det tredje,,är ju det att bryta ett mönster,, vet inte riktigt vilket mönster jag bryter, men nåt är det säkert!

Nåväl,,det blir nog bra det här!

Om att förlora fotfästet,,,,

2012-01-20T21:37:00.000+01:00

Ja det är nog vad jag gjort! Förlorat fotfästet,,,,
Ett år har tagit slut och ett annat har tagit vid.
Och jag har inte riktigt hängt med i svängarna. Förra året avslutades med en resa som egentligen kunde varit hur bra som helst. Det var ju meningen!
Men det blev på något konstigt sätt bara dagar som passerade,,,,,,

Passerade gjorde också både jul och nyårshelg,,,, i mjukisbyxor,,,,,,

Inte mer att säga om det alltså!

Året inleddes med en, eller kanske två, "vänner" fattigare,,,,,,,,
och med nya arbetsuppgifter,,, ja det var den där utmaningen jag skrev om tidigare. Som jag var så säker på att jag skulle klara av.
Tro mig när jag säger att jag är sjukt besviken på mig själv,,, när jag tvivlar på att jag klarar det!!
Det har gått några veckor nu,,,,och ja,,,, jag är lost!
Jag har alltid i arbetssammanhang marknadsfört mig själv som lättlärd. Men något har hänt, jag känner inte igen mig själv!

Smärtan som är okänd och konstant, tilltar alltjämt! Och vissa dagar, som idag till exempel, är riktigt dåliga! Hela kroppen är ledsen och det krävs att jag biter ihop för att gå hel igenom den! Nätterna är jävligast,, skulle behöva en lyftkran för att vända mig i sängen!
Själv tycker jag att det kan få vara nog nu, jag fick cancer och blev botad!!!! Kan jag inte få må bra nu!

Och så skulle jag behöva mer tid. Min tidslinje är helt och hållet skev!
Hur skev, fick jag en aning om häromdagen. Min mobil gick åt helvete och jag nämnde för en kollega något om att den ju var helt ny, bara någon månad gammal.
Va, sa hon, vaddå helt ny?? Hon köpte sin i maj, jag hade min innan!!!
Behöver jag säga mer??

Så lite tid och så mycket att göra,,,

2011-12-12T22:14:00.000+01:00

o så lite träningsvärk på det!
Har ju gått och blivit med träningskort, inte en dag för tidigt! Det visste jag ju. Lite träningsvärk här och där, men just nu ändå en konstig sorts lättnad i kroppen. Igår efter träningen hade jag så sjukt ont i mitt ben och var ungefär lika vig som ett kylskåp. Stel i kroppen som fan!
Men idag så känns det som sagt hyfsat bra ändå! Finns kanske en liten chans att jag når ner till fötterna som behöver ha lite pedikyr för att kunna exponeras nakna i solen. De långa mellan fötterna och röven behöver oxå en smärre omgång för att även de ska kunna visa sig i solen.
Normalt sett vid den här årstiden är det ju vanligt att man kanske gömmer dessa kroppsdelar håriga och jävliga under kläder!

Har ju nu lite problem med hur jag ska hinna allt, tvätta, städa, fixa till en hund (dvs kamma ut en miljon tovor ur hennes växande päls) sen kanske man skulle packa sig en liten resväska.

Eftersom vi ska ha släktingar boende i vårt hem när vi är borta så måste vi ju ändå lämna hemmet i ett visst skick, nämligen undanplockat och rent, särskilt i badrummen. Det måste ju dessutom finnas lite ätbart i skåpen och rentvättade kläder och handdukar till de som ska bo här.

Imorgon är jag dock ledig och ska ta mig an alla bestyr. Jaa just det, det är jul också, vilket innebär att julklappar ska handlas,,, men faktiskt så tror jag att vi skiter i det nu. Det får var som det är!
Måste lära mig koppla av, måste lära mig koppla av, måste lära mig koppla av,,,,,

sen blir det jobb på onsdag och det är även den dagen då allt måste göras som inte blivit gjort innan. Förhoppningsvis är det bara resväskan kvar!
Kommer nog sakna gymet lite, nu när man kommit igång. Men sen när vi kommer hem så kör vi igång igen. 24seven kommer nog att bli som ett andra hem! För här ska trimmas bort fläsk och lockas fram muskler som jag inte visste fanns, vissa av dom känner jag redan av faktiskt.

Det blir ingen ordning på detta inlägget, mest en massa löst prat om ingenting!
Så sammanfattningen blir.
Ledig dag.
Jobbedag.
Resedag.
Semeser.
Hemkomst.
Städa.
Jobba, på riktigt då alltså!

Just nu känns det ovanligt bra och det var längesen!
Möjligen är det den där sömntabletten som gör mig lite lugn,,,,,

Min tid nu,,,

2011-12-11T22:40:00.000+01:00

Kanske är det så, att trägen vinner. Att om man väntar på nåt gott väntar man inte för länge.
Kanske är det så att det är min tid nu, min tur!
Jag ska iallafall anta en stor utmaning, ja för mig är det så! Jag älskar mitt jobb och var gång jag går det så vet jag att jag är bra på det jag gör! Faktiskt så kan jag stå för vad jag säger.

Nu får jag möjligheten att lära mig något nytt, något mer, och jag är skitnervös. Men vet att jag klarar det. Och förhoppningsvis så kan jag om några veckor fortfarande gå till jobbet med samma känsla, att jag är bra på det jag gör.
För nu kommer det en semester här, och sen så ska jag läras upp och få in en massa nytt i huvudet. Förmodligen nya sifferkombinationer som snart sitter som en smäck i minnet.
Ja jag råkar nämligen ha fruktansvärt bra sifferminne och kan idag samtliga artikelnummer i Skånemejeriers sortiment i huvudet,,,,,, sjukt eller hur!
Det är så illa att när man går i affären och ska handla så tänker man i artikelnummer,, ja just det och så ska jag ha en 50181:a och så måste vi ju ha en 52473:a också,,,my god nu blir det fler och nya siffror.
Men det ska bli så riktigt kul!

Gud är inte god alltid

2011-11-16T17:18:00.000+01:00

Fick idag ett tråkigt besked angående en vän,,,,egentligen så känner vi inte varandra så väl, men vi ses ofta! Och det berörde mig så djupt när jag fick veta att hon drabbats av sjukdom!

Alla tankar går till dig min vän, vill du så finns jag här, du vet!

En symbol för livet

2011-11-15T19:58:00.000+01:00

Precis exakt för tre år sedan satt jag här och skrev ett inlägg. Då var jag mittemellan någonting känt och någonting okänt. Det var en märklig känsla att titta sig i spegeln. Jag minns att jag kände mig precis som vanligt men när jag såg mig i spegeln, såg jag en sjuk människa.
Det blev en kamp för att allt skulle vara som vanligt så länge som möjligt! Jag väntade på vad som skulle hända och på vad jag skulle tvingas uppleva!

Det här med väntan är olidligt. Nyligen så var jag ju på efterkontroll som av någon anledning ledde till en datortomografi. Först väntade jag tre veckor på att få göra den och sen väntade jag en vecka på svaret!
Under den tiden tror jag att jag hade minst fyra olika sorters cancer,,,,,,och tusen tankar i huvudet. Vad skulle jag göra om cancern gett sig på mig igen? Hur skulle jag tackla det? Jag som precis börjar komma tillbaka liksom!
Den 4 november ringde maken till sjukhuset och fick svaret på röntgen, ja jag vågade inte själv ringa dit!

Självklart var min mamma den första att få veta! Igår fick jag en gåva av henne som hon köpt samma dag, den 4 november. En sfär, ett smycke, en symbol för livet! Som ska påminna mig om att cancern är borta och att den inte kommer tillbaka!

111111

2011-11-11T08:22:00.000+01:00

Rubriken avser dagens datum! Usch,,,
För ett år sedan befann vi oss på andra sidan jordklotet, nämligen i Kina.
Det var den bästa resan någonsin och jag har bara varma minnen därifrån!
Jag tror inte att jag tänkte så mycket på datumen just då, det här med 11/11 alltså!

Men för mig har svarta slöjor slingrat sig runt just den 11/11!
11/11-07 Gick mina små barns pappa bort.
11/11-08 Fick jag min cancerdiagnos.

Nu håller jag andan till det är den 12/11.

Dagens outfit!

2011-11-08T08:33:00.001+01:00

Det här med att leva på stor fot,,,,

2011-10-31T14:08:00.001+01:00

Att ha stora fötter är inte lätt. Eller, det har inte varit lätt! Numera är marknaden hyfsat upplyst om att kvinnor faktiskt kan ha större fötter än 41 och det finns ett ~~antal~~ fåtal butiker att köpa stora damskor i. Med mer eller mindre bra kvalitet och sortiment. Det man ska veta är, att är det både snyggt, med bra passform och bra kvalitet så får man också räkna med ett bra pris!

Med ett bra pris menar jag ett sådant som får maken att häpna!

När jag var yngre så levde jag med villfarelsen om att jag hade strl 41 i skostorlek, ja det fanns ju inget annat att köpa, så vad gör man. I alla år lurade jag min hjärna och mina fötter att få plats i för små skor!

Dessutom har jag alltid tyckt och tycker fortfarande att det är hjälplöst pinsamt och tala om vad man har för skostorlek. Det är ungefär som att tala om att man har en könsjukdom eller nåt!

För några år sedan började somliga postorderföretag sälja damskor i större storlekar. Tyvärr oftast i konstmaterial och de flesta med hyfsat dålig passform, åtminstone för mina fötter! Det bästa jag kunde få tag på då var strl 42. Helt klart bättre än 41 men fortfarande inte bra.

Nu är det väl många som börjar undra - men för fan, vilken skostorlek har hon egentligen?? Ha ha

Mitt i allt detta så finns det en skoaffär med större storlekar, alltså, de har inte mindre och med superduperkvalitet.

Och superduperpriser, let me tell you!

Hit går jag ett par gånger om året, men just med tanke på priserna så blir inte alla önskemål uppfyllda! För trots allt så kan man numera faktiskt hitta billigare alternativ som är kan vara godtagbara!

Men när man har gått på ett par nitar så gör man gärna ett besök i den här skoaffären! Vilket jag gjorde förra lördagen! Hade sett på deras hemsida ett par skitsnygga stövlar som jag ville prova!

Jag släppte bomben framför mannen som sa,, jaja, det är ok!

Han följde till och med, med till affären!
I stort sett så visste jag ju vad jag skulle ha, men det räckte att jag klev innanför dörren så blev jag hjälplöst förälskad i något långt, svart som hängde längs väggen. Ohhhhh såna som jag alltid önskat mig. Lårhöga stövlar utan klack. I äkta skinn! Sagt och gjort, stövlarna satt som en smäck!

Då var det dags att prova de som jag kommit dit för att prova. Även dessa satt som en smäck!
Beslutsångest förekom aldrig,, då jag visste att jag inte, överhuvudtaget inte alls hade en endaste tanke på att lämna affären utan någon av dessa två par!

Och så blev det. Söt maka, snäll make <3

Och det finns inget att ångra, dessa stövlar har allt, passform, kvalitet och pris.
Mina fötter mår såååå jäkla bra!

Om när man tror att man är snygg,,,,,

2011-10-31T10:12:00.001+01:00

Kommer till jobbet, tar av mig koftan, går till toa!

Tittar mig i spegeln, som om man skulle kunna missa den liksom!

Och upptäcker då, hm, att antingen har jag fått fyra boppar, eller är kanske behån för liten.

My god,,, så fult det är, på riktigt alltså.

Måste verkligen ha missat nåt där, eller så var jag inte riktigt vaken!

Varken när jag köpte behån eller när jag tog den på mig.

Måste på allvar gå på shoppingrunda!

Kopparhatten

2011-10-23T19:12:00.007+02:00

Jag minns,,,inte riktigt när, men att!

Här har jag varit förr! Med min farmor o farfar.

Många gånger!

Idag var vi här, jag och min familj!

Platsen är Kopparhatten i Söderåsens nationalpark.

Livet före, och livet efter!

2011-10-21T23:55:00.000+02:00

För tre år sedan så hade jag ingen aning om vad vi skulle drabbas av för elakheter,,,,,

För 47 år sedan var jag en gullig bebis.

För 24 år sedan väntade jag mitt första barn.

För 14 år sedan hade jag fyra barn.

För 10 år sedan var jag arbetslös.

För 7 år sedan hade jag jobb.

För 6 år sedan såg jag mannen som skulle bli min stora kärlek.

För snart 5 år sedan förlovade vi oss.

För 4 år sedan gifte vi oss.

För 4 år sedan åkte jag utomlands för första gången typ,,,

För 4 år sedan dog mina små barns pappa :-(

För 3 år sedan fick jag cancer!

För 2 år sedan blev jag färdigbehandlad för densamma.

Det tar tid att läka sår, och vissa går inte att läka!
Man ska på nåt sätt försöka lära sig leva normalt igen! Man ska försöka se saker på nya sätt,,men det är svårt att se det på något annat sätt än att jag faktiskt varit dödssjuk, på riktigt alltså!

Jag jobbar där jag vill jobba. Jag gör det jag vill göra. Jag är gift med den man jag vill vara gift med, den man jag älskar! Och även om jag inte är återställd och även om man kan tycka att jag är och beter mig annorlunda, så är jag fortfarande jag. Jag är fortfarande samma bebis. Fortfarande samma fru!
Det finns bara en del sår inombords som kanske går att läka!
Kan hända att min man faktiskt bättre förstår hur allvarligt sjuk jag var! Han är klok min man.
Han förstår säkert hur han ska möta mig nu, för att allt ska bli bra!
Men cancer kan han inte bota!

Hiss och diss

2011-10-18T22:47:00.001+02:00

Jag vill absolut hissa min Wake up light ! Men jag måste dissa känslan när man vaknar till och ser att den börjat lysa så smått! Då man inser att det dags att sluta sova om mindre än en halvtimme!

Om att oroligt vänta!

2011-10-10T21:19:00.000+02:00

Under en tid har jag nästan lyckats glömma att jag varit sjuk! Nästan ifrågasatt om det verkligen är sant att jag haft cancer! Har jobbat mycket och trivs med det.

Livet är på något sätt normalt men ändå så jävla onormalt!

Kan man bli sjuk av oro? Jag menar riktigt sjuk?

Hur bär man sig åt för att till hundra procent tro att man är så kallat frisk?

Var på halvårsbesök i förra veckan hos onkologen. Proverna var bra! De brukar bara ta blodprover!

Ok!?

När jag var riktigt sjuk så var blodproverna oxå bra!?

Ok!?

Nu var det en ny läkare, som inte träffat mig innan! Och hon ville för säkerhets skull skicka mig på röntgen!

Hur ska jag tolka det?

Nu har jag fått en tid den 28. Och därefter är det väntan på svaret!

Svaret som jag fasar för! Jag är så skitjävlanervös så kroppen skakar!

Så har jag sagt det!

Snart tillbaka, snart

2011-09-03T23:36:00.001+02:00

Blir mer och mer sugen på att dra igång bloggen igen. Fick lite blodad tand i och med resebloggen.
Så jag är snart tillbaka,,

2011-07-19T23:03:00.000+02:00

Morgonresa !

2011-04-04T06:14:00.001+02:00

Normalitet

2011-04-02T20:51:00.000+02:00

Varje vardag i två veckor har klockan ringt sex! Inget konstigt med det tycker många, men för mig har det inte varit så de sista åren!

Men så smått börjar ju allt att återgå till det som kallas normalt!

Att få stiga upp på morgonen och få gå till sitt jobb är härligt! Jag älskar mitt jobb!

Även om jag nu börjar tycka att det skulle vara skönt att få ligga kvar i sängen en stund till :-)

Nu blir det iallafall en veckas ledighet, som ska tillbringas där det är lite varmare! Känns lite konstigt att man om mindre än två dygn ska gå omkring i sandaler och kort kjol. Härligt ska det blir!

Det som inte är så härligt är att vi måste lämna pudlarna, ja jag vet att de kommer ha det hur bra som helst, men vi kommer att sakna varandra! De är de mest underbara varelser som finns, Kazey o Kayla.

I tisdags så blev de klippta hos Maria och de blev sååå fina.

Den 5 april fyller lilla vovven tre år och den 10 april fyller mammavovve sex år.

Kayla o Kazey

Kayla

Kazey

Idag

2011-03-24T16:33:00.000+01:00

Dagen började med att vi gratulerade min lille minste son!
14 fyller han och är alltså inte så liten längre! Kan inte riktigt förstå vart alla år tagit vägen!

Han blev uppvaktad på sängen med godisbricka och inte mindre än åtta paket !!

Ikväll ska vi fira med våfflor, sylt och vispgrädde! Det har Linus beställt istället för tårta!

Innan jobbet var jag på besök hos onkologen,,,
för att få besked på proverna som jag var och tog häromdagen.

Alla prover är bra och jag är alltså fortfarande cancerfri!

Så vi firar dubbelt idag:-)

Morgonmöte

2011-03-22T20:21:00.000+01:00

Idag blev jag stucken i armen, för blodprov!
Aj aj helvete vad det gjorde ont när hon jagade runt med nålen för att hitta det stackars blodkärlet som sprang och gömde sig hela tiden!
Men till slut rann blodet snällt ner i de små rören, som sen skickas till analys!

Hängde på låset till lab på sjukhuset, tänkte att jag skulle vara först. Ha ha det var det fler som tänkte, där var lång kö. När jag kom och ställde mig i kön stod det en äldre herre framför mig.
Han tittade på mig och sa "vilken snygg hjälm du hade"
Jag bara,,, ehh,, nä det var nog inte jag, har ingen hjälm!
Ahh sa mannen, hon hade likadan jacka som du,, och så ursäktade han sig lite. Men sa han, din jacka är jättesnygg, det förekommer alldeles för lite komplimanger nu för tiden :-)
Sen satte han sig bredvid mig när vi väntade, småpratade lite. På ett behagligt sätt inte alls påfluget eller jobbigt!

Efter en stund erbjöd han sig att byta nummerlapp med mig, för han hade all tid i världen! Men jag skulle väl till jobbet!
Sen blev det min tur och vi önskade varandra trevlig dag!

På torsdag får jag svaret på blodproverna !
Om jag är orolig ??
Nej,,,,,,
eller,,,,
jo,,,, det är jag nog på något sätt, men kan inte riktigt uttrycka vad jag är orolig för!

Vårshopping med mamma

2011-03-20T17:41:00.000+01:00

Idag känns det lite vår, eller hur!?
Lite småpyssel hemma i lugn och ro och en liten shoppingrunda med mamma!

Har länge sneglat på en Didriksson jacka,,,,,,, en lila! Förra årets färg var mörkare lila och den var slutsåld i hela Sverige och helt omöjlig att få tag på!
I år snappade jag upp att färgskalan är lite mer åt pastellhållet,,, glassigt ,,,,
För en som älskar lila är det en särskild känsla att se jackan i verkligheten så att säga,,,, inte alls som på bild!
Det gick som en ilning i hela kroppen när jag såg den igår!

Idag hänger den i min hall :-) Imorgon hänger den på mig!
Tack snälla mamma!

Apropå kommentarer,,,,

2011-03-15T18:31:00.000+01:00

Visserligen har det varit lite tunnsått med inlägg i min blogg den senaste tiden. Och jag har full förståelse för att läsare har försvunnit och glömt bort att den finns!

Men ändå kan jag konstatera att femton läsare har varit här inne idag, men inte en endaste liten kommentar :-((

Men nu när jag tycker det är roligt att skriva igen, skulle det ju va riktigt kul om någon hade nåt att säga, nångång,,,,,

puss o kram

Ett avslut

2011-03-14T17:51:00.000+01:00

Sen jag blev sjuk har jag mer eller mindre regelbundet träffat en kurator på onkologen.
För det mesta har det varit en bra kontakt, men stundtals har det känts obehövligt.

Idag hade jag bestämt mig för att det var sista gången! Av olika anledningar.

På något sätt så har kuratorn blivit som en god vän som lyssnar och ger goda råd. Och alltid står på min sida :-)

Hur ska jag klara mig utan henne?

Men det gör jag ju! Vi (jag och min älskade man) fick ju som sagt lite verktyg med oss från Brännö. Dem ska vi nu spinna vidare på och utveckla. Och vi ska använda oss av de kontakter vi fick där!
Det känns rätt och riktigt på alla sätt!

En annan fördel med att lämna kuratorn är att jag slipper gå till onkologiska avdelningen på sjukhuset! Jag tycker att jag sett nog av den nu. Det blir något besök då och då ändå ju men inte så täta.

Redan om ett par veckor ska jag dit faktiskt, för att förhopningsvis få reda på att jag är fortsatt frisk! Vilket jag sen kan leva på ett halvår ungefär!

Oron kommer väl alltid att finnas kvar, det har jag insett!

Nu gör vi ett avstamp här

Jump,,,,,,,

Fredagsgodis och fler tankar från Brännö

2011-03-11T18:58:00.000+01:00

Fredagsgooooodis!

Jag är en riktig godisråtta för tillfället, äter utan hejd till jag nästan mår illa!

Både godis och annat gott, vilket inte gagnar min figur ett enda dugg. Jag har liksom noll karaktär någonstans!

Nåväl!

På Brännö gick vi en dag en runda, för att hitta något symboliskt, något vi kunde koppla samman med vår kärlek!

Tanken var nog att vi skulle hitta något i naturen men allt är ganska grått och kallt just nu så vi gick till affären och köpte en godispåse!

Var är symboliken i detta då?

Jo, kärleken är både salt, söt, sur och seg,,,,,, vi tyckte det var perfekt, tills jag kom på att den även tar slut! Godispåsen alltså, inte kärleken!

Symboler

2011-03-10T20:49:00.000+01:00

Symboler,,,

Olika saker betyder olika för olika människor. För mig fyller symboler en viktig uppgift. Det mesta jag har runt mig betyder eller symboliserar något alldeles speciellt!

På Brännö vände vi ut och in på oss själva och innan vi skulle hem drog vi vissa slutsatser och fattade viktiga beslut. För att minnas detta fick vi välja vars en liten sak, jag valde två,,,,:-)

Detta är våra symboler, symboler för vårt fortsatta liv och för vår kärlek.

Häromdagen var vi på hem- och villamässan. En massa kranar och duschar, fläktar, element och swimmingpooler. Blommor, bröd och gud vet allt.

I en liten hörna fastande jag! Först var det då detta hjärta som fångade mitt intresse. Naturligtvis med en lila kula i mitten. När ljuset faller på det så blir det en fantastisk effekt. Och naturligtvis hittade jag en symbolik i detta! Hjärtat köptes, och jag var glad. Och så gick vi vidare, men vi kom inte längre än till bröden innan jag kom på att jag ~~nog~~ ville ha en annan också!

Och jag har en underbar man som går med på mina nycker. Men jag kände att jag inte kunde gå ifrån mässan utan att ha båda två med mig hem,,,,,,

,,,,,så det blev även den här! En annan lila färg på kulan och med en helt annan effekt som bara är såå häftig. Symboliken i denna är helt klart en uppåtgående spiral!

Sen fick maken bråttom ut, innan jag hittade mer som jag ville köpa. Och det kan jag säga att det fanns massor :-)

Brännö, del 1

2011-03-04T19:19:00.001+01:00

Har länge gått omkring som en zombie, känslolös och kall men ändå så full av känslor som liksom varit instängda i ett annat rum. Har letat efter en vändpunkt, har sökt efter hjälp och inte riktigt fattat att hjälpen varit mycket närmre än jag trott!

Gripit efter halmstrån! Trott att det fanns en enkel lösning, att någon skulle kunna säga några förlösande ord så skulle allt vara över!

Det som är livsvikigt för mig har jag varit rädd att förlora.

Så,,, hände något. Jag läste något någonstans som fångade mitt sinne.

En parkurs på Brännö ! Skulle det kunna vara något?? Skulle min man vilja åka med? Skulle det betyda något för honom? Eller tycker han att alla problem är mina!?

Hälften var faktiskt nästan vunnet när jag märkte att han var glad att vi skulle åka!

Så vi åkte, i måndags och kom hem igår!

Vilka dagar, fulla av känslor, gråt och skratt! Saker som jag tidigare tyckt varit "trams" och inte trott på blev plötsligt verklighet och jag fattar nu att det faktiskt finns saker som man kan göra för att må bättre. Det handlar bara om att få rätt verktyg!

På Brännö fick vi dessa verktyg och vi har öppnat dörrar som vi inte visste fanns! Tillsammans med underbara människor delade vi mycket djupa känslor. Så djupa att jag fortfarande är tagen!

Tack alla underbara människor vi mött på Brännö!

På väg mot den andra sommaren!

2011-02-22T10:43:00.001+01:00

Ja det är just det jag är nu, eller vi! Hela min underbara familj är tillsammans med mig på väg mot den andra sommaren!
Utan att de har en aning!

Den andra sommaren ska enligt beskrivning vara den sommaren då allt som har med cellgifter att göra, typ som i ett trollslag försvinner ur kroppen! (min egen tolkning)
Det är då kroppen har lidit nog och sol och värme tinar en frusen sjuklig kropp, för andra gången efter behandlingar!
Det är då det liksom händer!

På nåt sätt ser jag fram emot denna sommaren, och med näsan halvt ovanför vattenytan kan jag inse att det kommer hända en hel del som kommer att vara betydande för min fortsatta överlevnad.

Vi börjar så smått nu om en vecka, då jag och min man, jaaa bara vi, åker iväg några dagar på nån sorts rehabilitering. Vi ska lära oss att förstå varandra och sånt,,,, Nåväl, vi får väl se hur det går med den saken. Det stora är nog att vi kommer iväg, och att syftet med resan faktiskt är att bearbeta det vi gått igenom. För det är ju jag som varit sjuk och det är jag som mår och mått dåligt. Men det finns människor jag älskar som också lidit!

Och det ångrar jag nu, att vi inte pratat mer med varandra under tiden. Varför stängde vi av då liksom??
Precis som om vi försökte låtsas som ingenting! Varför körde vi inte hela racet, tog det bit för bit under tiden?
Var det någon slags försvarsmekanism eller?
Okey, vi har lite att komma ifatt med här nu!

Jag vill lämna cancern bakom mig, jag vill komma upp med hela näsan ovanför ytan! Och jag vill se hela solen!
Jag vill känna lycka och gjädje och känna stor lust att göra roliga saker. Jag vill dansa, sjunga och älska vanvettigt!

Den andra sommaren forsätter sen med en vecka i ~~Egypten~~ Gran Canaria. Med förhoppning om sol och värme som ska tina kroppen efter denna sjukt sanslösa vinter. När vi kommer hem är det vår här hemma!

Den andra sommaren är på gång och jag ser fram emot den!

Egentligen vill jag inte titta tillbaka, men någon sjuk liten gen inom mig gör det ändå,,,

för två år sen, febr 2009 såg jag ut så här:

och för ett år sen, febr 2010 såg jag ut så här:

Det går onekligen framåt :-)

Alltså,,,det här med biverkningar.

2011-02-14T12:19:00.000+01:00

Solen gick ner ett tag för mig och det har inte funnits varken tid eller kraft att göra något särskilt.
Med lite hjälp tror jag ändå att jag börjar se ljuset igen! Men än har jag en liten bit kvar, hoppas jag!
Och så är det ju så, när man får hjälp till en sak så blir det biverkningar i andra änden.
Jag är sååå sömnig och vissa stunder på dagen är jag så himla trött! Och jag sover mycket och länge de dagar jag har möjlighet. Och visst, även till nattsömnen har jag ju då viss hjälp som också ger biverkningar av ett eller annat slag.

En dröm och önskan är just nu att hela kroppen skulle fungera felfritt och utan mediciner. Gud va skönt det skulle vara.

Jag har jobbat ganska mycket, nästan heltid. Jobbet får mig att må bra, jag älskar mitt jobb!
När jag inte jobbar pysslar jag i hemmet och det där badrummet som jag tidigare rapporterat om börjar bli klart. Och det är så jääääävla fint!

Och idag är det alla hjärtans dag och jag älskar min man mest av allt i hela världen !
Kan också konstatera att det är fem år sedan som vi första gången la ögonen på varandra och kärleken började spira!

Apropå julfrid,,,,

2010-12-26T12:09:00.000+01:00

Ett helt år vet man att det blir jul den 24 december.
Varje år!
Ändå så blir det stress på slutet och man springer som en yr höna kvällen innan julafton. Till och med på julafton kör man till nåt ställe, som visar sig ha stängt!
Ingenting blir som man tänkt sig.

Julen blev trots allt bra och någon liten stund av frid infann sig,,,,
Annars undrar jag vem som kopplade samman orden jul och frid. Det är väl de dagarna på året som är minst fridfulla!?

Nåväl, nästa år ska julklappar vara inköpta och klara till midsommar!
Ja ja, man kan väl få önska iallafall!

Jag är inte med i tiden riktigt. Huvudet hänger inte med!
På nåt sätt går jag i en dimma, där det känns som om jag inte är delaktig i mitt eget liv!
I en bubbla!? Det känns på nåt sätt som om jag ser på mitt liv utifrån lite lätt frånvarande och önskar att jag kunde sparka mig själv i röven och säga ryck upp dig!
Mycket som jag gör kräver en enorm satsning och koncentration utöver det vanliga!
Så,, nu fick jag sagt det!

2009 och 2010 vill jag inte kalla för några bra år, inte alls! Även om det förekommit ljusglimtar!
Nu ser jag fram emot 2011 som jag hoppas blir mycket bättre!

Humle o Dumle

2010-12-14T05:40:00.000+01:00

Mina besök i min egen blogg blir numera inte så många. Ibland funderar jag faktiskt på att lägga ner skiten, det verkar inte vara så många som läser ändå!
Och då kan man ju fråga sig för vem man skriver? I första hand så startade jag ju bloggen för att skriva av mig helt enkelt, som en dagbok, för att minnas saker, men det har ju visat sig inte fungera så bra! Av många olika anledningar! Men det finns ju många sätt att se på det, jag kanske ska skita i att ta hänsyn till andra och bara skriva vad jag känner rakt av? Det blir liksom ingen äkthet i om sitter och sållar orden här.
Nästa steg var ju den att det faktiskt var folk som läste och kommenterade, vilket ju faktiskt kändes härligt! Jag försökte då ändra mitt skrivsätt, med viss inspiration från andra bloggar, men det känns inte som om det slagit väl ut. Så summan av kardemumman är väl den att jag egentligen inte har något att bidra med, mer än just för eget minnes skull!

Så då kör jag, historien om Humle o Dumle.
Den började redan när jag var tonåring. Men jag överlevde helt klart utan Humle o Dumle. Men i slutet av 2000 befann de sig i mitt liv, till och med i min kropp, innanför huden, innanför bröstmuskeln.
Där har de sedan med viss korrektion suttit i tio år!

Jag skulle inte kunnat tänka mig ett liv utan dem, jag var såååå glad. Jag kan ännu känna känslan när jag första gången såg mig själv i spegeln tillsammans med Humle o Dumle.
En obeskrivlig känsla som bara toppades med ett "ohhhhhhhhh men herregud"!
Ha ha,,,

Ja vi har levt i tio år väldigt nära varandra. Men efter mycket hissande och dissande, lite för mycket hissande o dissande så bestämde jag mig för att låta Humle o Dumle gå i pension.
Till förmån för något lite modernare, så kallade gelehallon.
Arbetsnamnet är för närvarande Knatte o Fnatte!
Ingreppet skedde i går fm, och jag vaknade utan att må dåligt nånstans, utan att ha ont nånstans! Vilken känsla. Dock har jag inte vågat titta på Knatte o Fnatte ännu!

Trodde jag skulle sova som en gris inatt, men nej då. Det är asjävlasvårt att bara ligga på rygg, särskilt som man lätt får ont i kroppen liggandes just på rygg! Så här sitter jag och tycker faktiskt att Knatte o Fnatte orsakar lite mer smärta än förväntat.

Som grädde på moset blev jag störtförkyld just innan jag skulle lägga mig igår. Och det är fan inte mysigt att varken nysa eller hosta i mitt nuvarande tillstånd. Känns som om "knattarna" ska hoppa från sin plats. Nåväl, det får vi väl hoppas att de nu inte gör.

På bilden syns Humle o Dumle. Mina gamla trotjänare.

På tal om något helt annat! Fåfänga jag älskar mitt hår som ju bara är mitt till hälften, plast här och plast där ni vet,, ha ha.

Så här fint var det lördags när jag var ute med jobbet!

En kväll som var hur trevlig som helst, men som slutade med att jag mådde ännu sämre än vanligt!

Därmed kan man ju lätt konstatera att alkohol INTE ska intagas i större doser. Bättre att dricka lite nångång än att inta hela årskonsumtionen på en gång.

Håret har suttit snart tre månader och det börjar bli dags att ta bort det, som min man sa! Eller som jag sa: byta ut det! Vi får väl se hur det går med den saken! Det kanske är dags att ge upp!?

Förövrigt så kan jag ju plåga någon eventuell läsare med hur jag mår. Hur jag mår egentligen! Inte så bra! Cancern är borta, vill bara säga det så ingen tror att jag är så sjuk igen. Nej det är väl snarare så att en depression slagit till. Serotoninnivån är inte tillräckligt hög! Tänker inte utveckla det mera. De som vet , vet! Och de som tror, tror! Tyvärr existerar inte uttrycket "ryck upp dig"! Det går inte, man styr inte själv nånting! Men det är klart att ~~omgivingen~~ mannen och barnen börjar tycka att det är lite jobbigt nu!
Så man får väl försöka klistra på en fasad!
Nä fan, kanske skulle man gå o försöka sova en timme nu innan klockan ringer. Känns inte som någon bra ide, men här är fan inte kul att sitta vid denna tiden.

Mossa och jetlag

2010-11-24T06:45:00.000+01:00

Jag är så dålig på att uppdatera min blogg att det tydligen växer mossa här inne!
Jag vill, jag vill verkligen skriva nåt som fångar läsares blickar, och nog har jag material alltid!
Både härifrån och därifrån. Och kanske är det så att det som kommer därifrån är roligast!
Det som kommer härifrån skulle möjligen bli lite deppigt nu.

Det som kommer därifrån kommer närmare bestämt från Kina, Beijing. Jag har,, eller vi har haft vårt livs upplevelse i nio dagar på andra sidan jordklotet.
Det hela började med att min mamma gick i pension. I samband med det fick hon erbjudande om bla denna resa och frågade mig om vi ville åka!?

Om?

Det fanns bara ett svar! JA!
Vi har således varit på en Pro-resa:-) och både jag och min man är lyriska. Guuuuud så kul vi har haft och trevligt. Jättetrevliga människor och en superduperduktig guide. Men mer om detta senare.
Lovar att jag ska berätta om resan och visa bilder framöver!

Denna veckan har gått åt till att försöka få rätt på tiden. Har varit så trött hela veckan och sovit som en gris. Vilket ju faktiskt inte hänt på länge.

Men just nu vill jag bara säga till min goa mamma, tack, tusen miljoner tack. Du har verlkligen gjort en insättning på mitt upplevelsekonto. Detta glömmer jag aldrig!

Vaknade i dag,,,,,,, som alla andra dagar,,,,,, och tittar ut,,,,
say no more!

Vill inte ha snö! Allting blir bara så jobbigt,,,framför allt att ta ut pudlarna.

Nu ska jag snart väcka mina barn och skicka dem till skolan. Sen skulle jag nästan tro att det blir en stund till under täcket för än ser det inte ut att bli jobb idag!

Kvällens outfit! Del 2

2010-10-30T21:35:00.001+02:00

Kvällens outfit!

2010-10-30T21:32:00.001+02:00

Osså va det ju det här med håret,,,,o maken!

2010-10-18T11:43:00.001+02:00

Blond eller inte,,,jag är ju inte blond i mig själv, men har varit mycket blond i mitt liv. Maken, kan jag säga, känner mig bara som blond. Stackars honom nu.

Tålamod är jag inte känd för att ha som egenskap!! Och det här med att vänta på att håret skulle växa ut,,,,,nej det var kanske inte min grej riktigt! Inte när det finns lösningar! Bra lösningar dessutom!

I första omgången gjorde jag mina extensions hos en "kompis". Vi trodde nog inte att det skulle bli så bra eftersom mitt hår då var riktigt kort. Men med häpnad så kunde jag inse att det förhållandevis blev kanonbra!

Eftersom jag var så nöjd så började jag forska i det här med hårförlängningar, och insåg snabbt att man måste vara rädd om sitt hår och att det är väldigt viktigt både hur det sätts i och hur det tas bort!

Jag hittade då "mitt" ställe i stan. Och eftersom jag haft mina extensions ett tag gjorde jag ett besök hos Helena. http://www.extensionelle.se/ som är proffs inom området! När hon såg mig så kliade det i fingrarna på henne och hon skar upp mitt hår till oigenkännlighet. Det som var bra innan blev nu allra bäst! Och resultatet ser ni på den översta bilden!

När jag haft håret tre månader började det bli dags för nytt,,, ha ha, tänk själv, nytt hår! Det här är riktigt kul!

Och eftersom blekning sliter så mycket på mitt hår insåg jag att jag inte kunde fortsätta att bleka slingor hela tiden. Så trots makens förkärlek för blondiner valde jag att bli mörk igen. Ett par besök hos "min" Helena så var jag fix färdig! Jag är sååååå jääääävla glad och nöjd och känner mig verkligen som mig själv när jag ser mig i spegeln. Jag kan platta, locka och sätta upp, ja precis allt som man kan göra med ett "vanligt" hår!Och döm om min förvåning när jag förstod att det var billigare att gå till en "riktig" salong istället för att göra det privat!

Och maken? ja han är nog nöjd ändå, för jag är ju glad!

Kanske skulle ta o,,,,,

2010-10-18T09:22:00.001+02:00

skriva lite här då,,,, det är ju ett tag sen! Är det nån som saknat mig,,, va, va, va??
Kanske även skulle ändra lite i texten "Om mig", någon förändring har ju skett,,,,, men det får bli sen!

Anledningen till frånvaron är helt enkelt brist på tid! Och kansk även likte brist på ämnen, eller rättare sagt, det finns ingen brist på ämnen egentligen. Bara det att de är så många att jag inte riktigt kan sortera och få ihop skiten!
Men vi kanske ska ta en sak i taget här nu!

Anledningen till tidsbristen är den att jag börjat jobba! Wiiiieeee
I två och ett halvt år har jag längtat dit,, och efter sju veckor så,,,,, längtar jag faktiskt hem ibland :-)
Med andra ord, JAG ÄR TILLBAKA!!
Tillbaka där jag började för sju år sedan. Tillbaka där jag borde varit hela tiden. På "mitt jobb", bland "mina arbetskamrater"!!

Lite konstigt det där! Man tror att man glömmer. Man tror att man inte kan längre! Men hu vad det går. Fingrarna kan mer än hjärnan ibland. Och man sitter där och gapar och undrar, -hur gick det där till?? Kunde jag det?
Att åter lära sig "sitt jobb" känns ju naturligtvis en smula kluvet. Det är ju detta jag vill och kan, det är här jag vill vara. Men tänk om jag varit kvar hela tiden! Nu är det liksom tillbaka till ruta ett. Men kanske tar jag mig fram med en rasande hastighet så jag snabbt hamnar där jag borde vara!

Nåväl, det här med att jobba blir ju lite tankfullt. Efter att ha varit hemma så länge, (ja visst, jobbade ju lite förra sommaren och hösten) men ändå. Först sjukskriven och nu arbetslös hela detta året, så självklart är omställningen stor!
Nog för att man var lite handlingsförlamad när man bara gick hemma, men nu vet jag inte hur fan jag ska hinna med något! Men det är ju så ett helt normalt liv är, eller hur?

Idag är jag dock arbetslös, då jag faktist "bara" är timanställd. Men det till trots så har jag jobbat nästan varje dag sen jag började! Men idag,,,, ska jag hinna med mycket,,, eller inte :-)

Annars så allt som vanligt! Vad nu det innebär!
Vi håller på, fortfarande, att bygga badrum. Maken håller på att isolera taket på altanen. Vi köpte en ny ugn vilket i sin tur innebar att vi fick riva oss lite i köket. Vilket har fått till följd att vi lever i något som kan liknas vid en byggarbetsplats!

Med mig är det bra, alltså rent cancermässigt då. Var hos min onkolog i förra veckan och fick beskedet att jag fortarande är cancerfri! Så ett halvår till kan jag leva med mer eller mindre oro!
Psyket är väl nog lite ostabilt, förmodligen helt normalt om jag förstår det hela rätt!
Blodtrycket är nu under behandling, och jag har vägrat läsa Fass om vilka biverkningar som finns för tabletterna jag tar :-o Men nog fan känner jag mig lite lättare, migränen känns oxå lite längre borta, just nu iallafall!
Håret mitt,,,,, det är långt! Långt som fan! Har fuskat mig till ett rejält hårsvall som jag älskar. (Bilder kommer sen)
En resa till Peking ligger för fötterna. Jag och min man åker själva !!!!! till Peking om några veckor för en rejäl sightseeing och därtillhörande shopping! Ny resväska är inhandlad!
Även solen är bokad, och barnen ser tillsammans med oss fram emot ett vattenlandshotell i Egypten, närmare bestämt i april.

Nä,, om jag nu ska få nåt gjort idag så kanske det är bäst att jag hoppar in i duschen nu,,,,,,,

Total förvirring

2010-10-18T06:16:00.000+02:00

Kl 06.00 går upp, häller upp ett glas proviva och ett glas vatten till två treo. Tar fram två tabletter, och släpper ner dem i ,,,,,, provivan :-o gör om gör rätt!

Är det nån som saknar mig??

2010-09-22T18:59:00.000+02:00

Det finns massor jag skulle kunna skriva om här, vet bara inte riktigt när jag ska få tid!
Så det är inte ämnen som saknas, ba så ni vet!

När man inte tänker efter före

2010-08-27T10:10:00.000+02:00

Några har kanske förstått att vi håller på och bygga om lite här hemma.

Tvättstugan ska bli badrum! Och en del av garaget ska bli tvättstuga, så var det iallafall tänkt!

Från början var det egentligen tänkt att den där delen av garaget skulle bli badrum och tvättstugan skulle förbli tvättstuga!

Nåväl, man kan ju ändra sig, eller hur?

Nu är det så att en del av garaget blir (skulle bli) tvättstuga och gamla tvättstugan blir badrum. Bra!

Om det är någon som inte hänger med här nu, så har jag full förståelse för detta!

I våras köpte vi en ny duschkabin som tillfälligt satts in där det ska bli tvättstuga. I väntan på att den senare ska byta plats med tvättpelaren!

I det utrymmet som idag är tvättstuga, och således där tvättpelaren idag är placerad, ~~finns~~ fanns en dörr ut mot trädgården. Den beslutade vi att ta bort, för vem vill ha en dörr i badrummet liksom!?

Det kan tilläggas att utrymmet mellan dessa två platser är något begränsad, och därför är det nästan nödvändigt att flytta tvättpelaren just genom denna dörren!

Vår goda vän har varit här och hjälpt maken, dörren är borta, väggen är riven och återuppbyggd och ett jätte fint "fönster" av glasbetong är inbyggt i väggen! Det här hände för ett par veckor sedan!

Idag, vaknade maken! Ganska brutalt! Han väckte mig och berättade att vi gjort bort oss!!

Aha,,,tyckte jag, vad har vi nu gjort??

Vi har glömt att flytta ut tvättpelaren!!!

Så nu blir tvättpelaren kvar i det som ska bli badrum och vi hoppas att tvättmaskin och tumlare håller så länge vi bor i detta huset, för när det går sönder får vi riva väggen för att byta, eller sälja huset!

Minisemester

2010-08-14T16:40:00.000+02:00

Hur man lyckas att vara på fel ställe vid rätt tid!

2010-08-12T20:58:00.001+02:00

I våras anmälde jag mig till en hundkurs. Det ska tydligen gå att lära gamla hundar att sitta!

I dag var det så dags för första kurstillfället. Platsen skulle vara bakom Arken Zoo på Svågertorp.

Hur svårt kan det va liksom!?

17.30 var det dags, och jag som alltid är ute i god tid,,,, går av bilen, går en bit på rätt håll, tittar mig omkring, och ser några hundar och människor. Går fram och får frågan om jag ska gå hundkurs? Ja, säger jag, det ska jag.

Bra så!

Väntar och undrar samtidigt varför inga andra har kommit, undrar vad klockan egentligen är? Till slut dyker några andra hundägara upp och vi presenterar oss. Jag vet att jag reflekterade över att jag inte kände igen namnen på kursledarna! Men hur mycket får det plats i ett huvud egentligen.

Sen började vi kursövningarna och det var riktigt roligt!

Förutom att det regnade hela tiden, både jag och vovven såg ut som två våta katter!

När vi avslutade undrade jag om det var 17.30 även nästa vecka, nej fick jag till svar, det är 18 - 19. Ok tänkte jag då vet jag det.

Sen var det ju det här med betalningen, hade fått besked om att den skulle ske vid första kurstillfället. Så självklart ville jag betala. Men se det fick jag inte. Det skulle jag helst göra via plusgiro. Jaha,, tyckte jag men ni skrev ju i mailet att ni ville ha betalningen kontant idag??!!

Nåväl,, det är ju inga problem tänkte jag och tackade för mig.

När jag körde hem kände jag mig taggad till tänderna och tänkte att det här kommer att bli riktigt kul:-)

När jag kom hem tog jag upp pappret jag fått,

och upptäckte,,,

att jag varit på fel kurs med fel kursanordnare !!!

Men alltså, herregud, var fan höll min kurs hus då??

Tro för fan inte att jag sitter sysslolös !

2010-08-05T13:17:00.000+02:00

Istället för att sova

2010-08-05T05:51:00.002+02:00

Det har varit så ett tag nu, att jag inte sover så bra på nätterna!
Det är asjobbigt o tråkigt.

I natt har jag lyssnat på ett ösregn från hell med tillhörande åskväder, från samma ställe!
Trodde taket skulle trilla in i huset!

Vad gör man på natten egentligen?
Efter ett antal timmar, stirrandes i taket, så blir man något irriterad och går helt enkelt upp och äter frukost (04.30)! sen är ju datorn ett trevligt sällskap, närmare bestämt det enda!
Det kan ju passa rätt bra att försöka väcka den här bloggen till liv igen!

Den har ju uppenbarligen haft semester, eller nåt!
Jag har helt ärligt funderat på om jag ska lägga ner den helt och hållet eftersom jag tycker intresset har svalnat från alla håll och kanter. Dåligt med läsare och dåligt med kommentarer!

Ja det var en pik !!

Men eftersom jag nu ändå är här och uppenbarligen inte har något bättre för mig kan jag ju passa på att uppdatera er lite.

Sommaren har ju varit underbar. Jag älskar värme och skulle helt klart kunna leva med den året om! Det har blivit ovanligt många strandbesök (jämfört med föregående år)!

Sen kan man ju än en gång konstatera att tiden flyger iväg och man hinner inte ens hälften av vad man vill och tänkt sig!

Men trots att tiden flyger iväg så finns det ju stunder när man tycker att den går alldeles för sakta!
En av de stunderna rör naturligtvis mitt hår. Som ju självklart växer, som alla andras, men inte fort nog!!
Mitt tålamod räckte inte till i den frågan. Och trots att alla tycker att "jag är så fin i min korta frisyr" och trots att jag faktiskt stod ut med den, så bestämde jag mig för att göra något åt saken.

Extensions !! Det är så enkelt. Så genialiskt. Så naturligt och så jävla fantastiskt ha haaaa
Jag blev mig själv igen, på en timme ungefär!!

Så här såg jag ut för 4 år sen!

Sen blev det så här, huuuwa, fan va hemskt!

Med lite hjälp så såg jag ut så här, peruken var okey, men jag gillade aldrig att använda den.
Det var liksom lite jobbigt att en pälsmössa på huvudet alltid!

Och så här kan man ju oxå se ut, en annan variant av peruk!

Förstår inte alls hur fan jag kunde välja en sån, den är ju asful !!

Men sen blir det bättre tider och mitt eget hår växer ut.

Här har jag till och med varit och klippt mig. Jag är ju ingen älskare av kort hår

men det är helt klart bättre än peruk. Redan här diskuterade jag hårförlängningar!

Efter ett år så ser jag ut så här. Helt klart acceptabelt när man fått ner lite lugg i pannan och så!

Och, jag måste erkänna att det var ganska bekvämt på ett sätt.

Efter hårförlängningen, blev jag mig själv igen. Jag kände igen den jag såg i spegeln!

Osminkad ! Men håret är fint :-)

Vad har jag då lärt mig av detta?

Jag älskar hår och står fast vid min önskan om det.

Det korta var helt ok, inte det jätte korta-korta, men så som det var nu efter ett år!

Kort hår kräver mer styling, när man vaknar på morgonen!

Långt hår är lättare att fixa till!

Men man ska vänja sig vid allt, när jag haft mitt nya långa hår ett par dagar skulle vi på fest.

Och jag fick naturligtvis inte till håret alls, var skit irriterad och önskade att jag inte haft det, ha ha.

Nu efter någon månad har jag ändrat uppfattning helt. Jag älskar "mitt hår", för det känns verkligen som om det var mitt eget.

Jag påskyndade naturens lagar lite och blev mig själv!

Så det fanns ju två risker med detta!

Den ena var den att jag inte alls skulle tycka om det, att det skulle vara fult och att jag släng pengarna i sjön. Fått ta bort allt igen!

Den andra risken var den att jag skulle bli "beroende", hmmm vill alltid ha extensions!

(Ooppss,, den raden läste inte maken! Eller?)

Ja det var det om håret. Och nu kan det liksom inte bli fler rapporter här om hur mitt eget hår växer,,,,

för är det nån som kommer veta vilket som är mitt eget och inte?

Och på ett sätt så har jag ju kommit igång att skriva här igen, så vi får väl se om det blir nån fortsättning!

Det är faktiskt upp till er läsare!

Godmorgon!

Semester

2010-07-24T03:19:00.000+02:00

Det finns massor, och jag menar massor som jag skulle kunnat skriva om här i bloggen
den sista tiden. Vill inte påstå att mitt liv är händelselöst precis.
Men av olika anledningar har jag svårt för det just nu!
Och vi kan väl då använda den enklaste att skylla på, nämligen
den att det är otroligt fint väder ute! Fast det hade ju varit enklare
att hålla sig till sanningen,,,,,,

När var det senast så här varmt?
Har det någonsin varit så varmt här?
Skulle inte tro det!

Jag gjorde som jag lovade, tog sol med mig hem från Egypten,
i handbagaget.

Och min lille son, fick jag reda på för en stund sedan, gjorde det samma.
Det ser ju onekligen ut som om vi lyckades, för sen vi kom hem har det varit
i alla fall nästan lika varmt som i Egypten.

Just denna natt tillbringar jag och min son på lasarettet i Lund. Sömn är inte prioriterat, inte för honom
och inte för mig! Och kanske just därför sitter jag och skriver detta nu, som egentligen inte
innehåller något vettigt överhuvudtaget!

Dagen, fredagen alltså, blev inte riktigt som vi tänkt oss. Jag ringde vårdcentralen på förmiddagen
för att fråga om en "liten" åkomma som gällde min son. Det hela slutade med en akut operation
på kvällen. Just nu sitter jag på uppvaket och stackars sonen är fullproppad med morfin, har ändå
ont och kan inte sova.

Själv längtar jag till en säng, vilken som helst faktiskt just nu!

Allsång i Pildammsparken

2010-07-08T19:12:00.000+02:00

Nej inte Egypten men väl underbara Falsterbo!

2010-07-05T12:40:00.000+02:00

Avskedet

2010-07-01T22:28:00.000+02:00

Mitt avsked i förra inlägget avsåg inget annat än cigaretten!
Så nu vet ni det!
Mest så ni inte tror att jag sitter här och deppar ihop!

Om att ta farväl

2010-07-01T10:16:00.000+02:00

Jag träffade dig alldeles för sent i livet.
Jag hade klarat mig utan dig ända till jag var 26 år.
Då fick jag av någon anledning upp ögonen för dig och sen var jag fast!

Vårt förhållande har byggt på ensidigt beroende men du har alltid funnits där och gett
mig styrka när jag behövt. Du har alltid funnits som en tröstare!

Den sista tiden har det funnits många bra anledningar för att bryta
förhållandet med dig. Men du har ihärdigt hållt dig kvar vid min sida.

Nu är det dags för ett liv utan dig! Jag kommer att sakna dig, åtminstone
den första tiden. Men jag hoppas ändå att jag slipper att se dig igen!

Ingenting är sig likt

2010-06-22T23:15:00.001+02:00

Det har varit lite tyst här ett tag,, eller hur?

Bloggade ju på med bilder som bara den första veckan i Egypten, hrm, vilket jag fick betala jävligt dyrt för!

Det är dock löst nu och jag är en lärdom rikare!

Tror att maken tar mobilen ifrån mig nästa gång vi åker utomlands!

Det har också tagit lite tid att landa i den dystra vardagen igen.

Mycket att ta igen, inte minst tvätthögarna blev jääävligt stora när vi kom hem!

Skulle nog kunna lära mig att leva semesterliv för alltid.

Även om somliga tycker att det är just det jag gör :-)

Ja ibland förstår jag inte själv hur jag ska ha tid att jobba.

Städa o tvätta tar ju tid. Sen är det något läkarbesök, någon ska till tandläkaren, någon ska ha skjuts någonstans och så vidare. Något möte här och något möte där! Somliga dagar är liksom fullbokade utan att man förstår varför och hur!? För att inte tala om när man ska gå o fixa naglarna eller håret. Och så naturligtvis alla shoppingrundor!

Kalendern är så fullmatad att det knappt går att få in ett möte med en god vän!

Man ställer oxå orimligt höga krav på sig själv och tillvaron istället för att bara vara.

Tänk att få gå ut och sätta sig i solen, när den nu faktiskt visar sig här. Eller sätta sig ner med ett korsord under parasollet! Det är bara tusen saker man vill bli klar med innan, för att kunna koppla av!

Nää egentligen känner jag mig inte så himla kulig alls just nu.

Det är lite saker som går runt i mina tankar, saker som kanske behöver redas ut.

En del saker som har inträffat som jag inte riktigt förstår och förmodligen aldrig kommer att förstå!

Men man vänjer sig väl. Och lär sig.

Det som inte syns finns inte! Det man inte minns har inte hänt!

Och så tvärtom, det som inte syns har inte hänt,,,,,det finns många varianter!

Det man trott var vackert, rent och äkta var i själva verket en hägring!

Ja ja jag vet att jag låter som en bitterfitta, men låt gå för det då!

Nya innetofflor hittade jag idag iallafall, kunde inte motstå dem:-)

Och eftersom jag inte varit inne här på så länge upptäckte jag idag en ny layoutfunktion,,,,

därför ser det inte ut som det brukar här, och känner jag mig själv rätt så kommer det typ inte att göra det heller,, på ett tag.

Fiskelycka

2010-06-11T21:52:00.000+02:00

En hel dag på havet! En massa färgglada fiskar fick vi på krokarna.
Härligt bad i turkost vatten.
Massor av sol !
Som jag har längtat hit, jag älskar Egypten <3<3<3
Och nu ska vi snart åka hem igen!

I öknen

2010-06-09T16:18:00.000+02:00

finns det en strand och på den stranden finns en kamel !
Det här måste vara livet!

Jag slutade plötsligt att mobil-blogga då jag fick ett sött litet sms som talade om att
jag närmade mig min kostnads limit, vet inte riktigt vad jag gjort men nu är det slut!
Limiten, ja den är for me to know and for you to find out! Kan bara säga skrämmande!

Här är 50 grader i solen och 38 i skuggan. Vattnet är turkost och klart, som en dröm.
Maten, tja, jag vet att jag blir mobbad, men tro mig så glad jag blev när jag häromdagen fick
syn på en Mc Donalds, wow, fy fan va gott!

Så, kanske ett inlägg till innan vi åker hem, ha det gott i sommarsverige,,,, fy fan vad jag är hemsk ha ha!

Äntligen

2010-06-06T17:34:00.000+02:00

Efter tolv timmars sömn , , ,

2010-06-05T09:10:00.000+02:00

Är vi åter fit for fight! Härligt !

Nilen

2010-06-04T19:20:00.000+02:00

Delar av dagens innehåll, uppe kl 3 i morse, 9 timmars bussresa! Över 50 grader varmt! Luxor, gravar och tempel! Liten resa på Nilen! Nästan värmekollaps! En fot som fortfarande inte tål för hård belastning och som är jävligt svullen! Nu snart på hotellet, i morgon poolen, lugnt och svalkande!

Tidig timme

2010-06-04T02:15:00.000+02:00

Till Luxor det bär med buss i fyra timmar!

Lagom varmt

2010-06-01T09:26:00.000+02:00

Första dagen

2010-06-01T09:22:00.000+02:00

Vid en av poolerna ! Lite bleka är vi nog ha ha

En ny dag

2010-06-01T08:06:00.000+02:00

Så här är det !

2010-05-31T18:39:00.000+02:00

Nu lyfter vi snart

2010-05-31T11:58:00.000+02:00

Aj aj aj

2010-05-31T08:00:00.000+02:00

Här blir det inga skor!

Efter regn kommer sol

2010-05-28T13:26:00.000+02:00

Ja det sägs ju så i alla fall!

Denna veckan har präglats av migrän, varenda jävla dag!

Fick en ispåse av min mamma som redan är flitigt använd!

Trots detta så har jag försökt att förbereda lite saker inför resan,,,,

för på måndag blir det sol mina vänner, jääääävligt mycket sol,,,,,,

och varmt,,,,,,på måndag kväll landar vi i Egypten och där ska vi tillbringa

två veckor.

Tänk två veckor utan att tvätta, städa eller behöva tänka på tider.
Man går ut ur rummet på morgonen och när man kommer tillbaka på kvällen

är det nystädat och fint. Maten står serverad vid varenda måltid, och disken

ja den är det nån annan som tar hand om!

När man drabbas av en sjukdom som jag gjorde så är man ju naturligtvis
väldigt glad att det gick att bota. Tro inget annat! Men det man inte räknar med
är att det faktiskt kommer en efterreaktion, som säkert är olika för olika människor.
Just nu är jag inne i en fas som är skitjobbig. Det är som hela mitt inre har upplösts
i smådelar och skramlar runt inuti kroppen. Och det går liksom inte att få ordning
på delarna. Man undrar oxå varför vi gjorde si eller så. Varför gjorde vi inte så i stället.
Men vi vill inte skruva tiden tillbaka och göra om det,,,,, nej det vill vi inte!

Denna veckan har varit värre, då det inträffat saker som gjort mig upprörd och ledsen.
Saker som gör att man ifrågasätter tillvaron och meningen med det man sysslar med.
Jag har i min enfald alltid trott, trots allt, att livet kan vara härligt och skimrande rosenrött,
mitt jävla pucko! Så är det inte har jag fått berättat för mig!
Somliga har ett sent uppvaknande i livet! Gomorron!

Så kanske, kanske är det nu skönt att resa bort dessa två veckor och få tänka på något
helt annat. Nu ska det solas och badas! Jag tänker på er alla när jag ligger i solstolen!

Dagen börjar med en ispåse på huvudet!

2010-05-25T07:57:00.000+02:00

Då,,,,, och nu

2010-05-20T11:05:00.000+02:00

Då, För ett år sedan (den 13 maj) fick jag den sista giftinjektionen.
Just i det ögonblicket kunde jag bara hoppas och tro att det faktiskt var den sista!
Nu, vet vi att det var den sista!

Då, för exakt ett år sedan fick jag beskedet som gjorde att vi firade att behandlingarna var slut!
Nu, förväntas livet vara som vanligt ?!

Då, för ett år sedan var jag inte särskilt snygg, inte för att jag är det nu heller men skillnaden är enorm. Då hade jag knappt något hår, inga ögonfransar,,,,, det jag hade mycket av var däremot vikt ha ha!
Nu, finns det tio cm hår på huvudet, ögonfransarna är längre än nånsin :-) Och femton kilo av varierad materia har försvunnit från min kropp :-)

Då, för nästan precis ett år sen planerade vi för en resa till Turkiet. Väl där svullnade min kropp upp till oigenkännlighet!
Nu, sitter vi i startgroparna för Egypten! Hoppas verkligen att värmen har en positiv påverkan på min kropp i år!

Före och efter

2010-05-16T18:36:00.000+02:00

Dörr renovering pågar

Vågade tro,,,

2010-05-12T12:13:00.000+02:00

För ett år sedan trodde jag mig se slutet!
För ett år sedan gjorde jag en avgörande PET-röntgen. Den som senare skulle visa resultatet!
En behandling väntade, kanske fem?

Hur skulle det bli??

Jag vågade faktiskt tro att det endast skulle bli en! Men var nog ändå lite beredd på att det kunde bli fem, och kanske ännu mer,,,,,,

Det var en helvetes tid med en kropp som var så totalt förstörd både till kropp och själ!

Det var så jävligt att jag faktiskt tror att jag förträngt det värsta, och idag kanske säger "det var inte så farligt"!
Tro inte på mig om jag säger så!

Den här . . .

2010-05-10T19:51:00.000+02:00

. . . låg i min brevlåda igår! Idag har jag läst hälften!

Hakuro Nishiki

2010-05-10T17:36:00.000+02:00

En Japansk dvärgpil pryder numera vår framsida! Hoppas att vi inte har ihjäl den!

Cocillana-Etyfin

2010-05-07T14:36:00.000+02:00

Min lilla raring

När man får veta att man är frisk

2010-05-07T13:47:00.001+02:00

Jag startade med den här bloggen i samband med min sjukdom, tänkte att det skulle vara bra att liksom ha nånstans att kräka av sig sorger och bekymmer. Och det har jag väl gjort till och från, men ändå så är det jävligt mycket som jag inte säger något om, med tanke på mina medmänniskor.
Kanske är det inte så roligt att läsa om jämmer och elände alltid,,,,,,

Hur som helst så är jag ju frisk numera, från cancern iallafall. Och det har jag idag ytterligare en gång fått bekräftat av min onkolog på sjukhuset. Alla prover var bra och nästa kontroll blir i september. Så fyra månader till är jag frisk iallafall!

När vi ändå är inne på det här med jämmer och elände så måste jag nämna att även om jag är frisk så är det ju inte samma sak som att jag mår skitbra! Jag har värk precis överallt i kroppen och vissa dagar går jag sämre än min 90åriga farmor. Maken undrar om han ska skaffa en rollator till mig.
Den här värken är lite lurig, ibland sitter den här och ibland där. Några veckor i taget på varje ställe samtidigt som den ändå finns överallt. Värst är det naturligtvis på nätterna när jag ligger ner.
Har varit på besök på reumatologen som i sin tur har skickat mig vidare till neruologen. Och jag väntar på en tid därifrån. Ska bli spännande att se vad de säger om saken!

Folk undrar om jag är sjukskriven! Nej jag är inte sjukskriven, jag gick direkt från cellgifterna, avbröt min sjukskrivning och gick direkt in i heltidsarbete förra sommaren.
Tillfälliga jobb tar slut som säkert alla vet och därför är jag nu arbetslös.

Någon undrar om jag känner mig arbetsför till 100 %, bla arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Rent spontant så skulle jag nog svara nej på den frågan! Men svaret blir ändå ja, självklart är jag arbetsför.Det kommer att bli obeskrivligt jobbigt, det kan jag ju bara räkna med! Men vad är alternativet liksom?

Jag har insett att jag förmodligen inte springer ifrån den här smärtan och stelheten, det är något som jag får leva med om inte för evigt så iallfall för en lång tid framöver. Och jag vill och kommer alltid att göra sånt som jag brukar, och försöka göra på det sätt som jag brukar. Jag ska simma, träna och spela golf. Och då undrar många hur det ska gå med onda axlar och armar, men det ska gå för jag vägrar att bli invalid. Jag får väl hitta mitt eget sving kan jag tänka.

Det viktigaste för mig är att få en förklaring på varför det gör så jävla ont, vad det är som är fel. När jag har fått svar på den frågan så får jag lära mig att leva med problemet. Man lär sig att man inte kan lyfta ut en mjölkpaket ur kylen på samma sätt som innan.
Att man inte kan sätta sig i badkaret som man brukar.
Att det plötsligt är jäääävligt jobbigt att gå in och ur en bil.
Att det kan vara svårt att resa sig från toaletten, för att inte prata om hur det är att sätta sig ner.
Att det tar minst två timmar innan man förstått sig på sin kropp på morgonen.
Att vigselringarna bara passar ibland.
Att det medför stora svårigheter att vända sig i sängen
Att ta av sig en tröja kan bli ett dagsprojekt
det gäller hela tiden att hitta nya sätt att göra saker på, problemlösning på hög nivå!

listan kan göras hur lång som helst, och jag ska väl egentligen bara vara glad att jag inte har cancer!
Men jag hade nog varit gladare om jag bara fick vara som jag skulle, men nu fick jag ju inte det så då får jag vara som jag är!

Kotransport

2010-05-02T10:31:00.000+02:00

Nu ska vi köra och leverera en ko :-)

Min tvättstuga....

2010-05-01T11:57:00.000+02:00

Blir sig aldrig mer lik! Det blir ett badrum! Så småningom!

Fredag och valborg

2010-04-30T18:09:00.000+02:00

Här regnar det nu så det där med bål och utevistelse får nog vara !

Hrm var har man den ? Den understa alltså! Ha ha hur tänkte jag?

2010-04-27T16:09:00.000+02:00

Sommarklart

2010-04-25T13:55:00.000+02:00

Ser dåligt ut . . .

2010-04-22T15:02:00.002+02:00

Mina beställda kontakt linser är försenade!

P g a askmolnet !

Får alltså treva mig fram några dagar :-o

Fyra år med kärleken <3

2010-04-21T18:49:00.000+02:00

Idag, fyra år sen,,,,

2010-04-21T17:18:00.000+02:00

Idag är det just precis fyra år sedan jag och min älskling inledde ett förhållande. Tänk, vad fyra år går fort.

Men jag minns det som om det vore igår, frågan är om älsklingen gör det,, ha ha!

De fyra åren har innehållit mycket lycka och kärlek men oxå mycket sorg och elände.

Förra veckan fyllde min nästminste son femton år. Stor har han blivit den lille krabaten som för femton år sedan hade så sjuhelsikes bråttom att komma till världen.

Vi anlände till BB 06.40 och han är född 06.44, tror det var det årets iallafall hittills snabbaste ankomst. Det satte iallafall sina spår hos personalen, för när jag återkom knappt två år senare så kände dom igen mig och undrade om jag hade lite mer framförhållning :-o Det hade jag inte!

Här är "snutteliten" på sin nya moped, och gud ja, nu ska man ju ta körkort för att få köra en sådan oxå. Så han får snällt vänta tills han har kortet i sin hand :-)

Vinn Walking Trainers

2010-04-20T07:33:00.000+02:00

Just nu pågår en utlottning på

Ett dussin pannors blogg,

du kan just nu vinna

ett par Walking trainers - stavlösa stavar.

* Walking trainers är ett enkelt och smidigt

träninggsredskap som används vid såväl

promenader, powerwalking och löpning.

* Walking trainers är ett diskret alternativ till

stavar som du enkelt kan lägga i väskan eller fickorna

när du promenerat klart/ska in i butiken/på bussen.

* Walking trainers stärker hand- underarms-

och överarmsmuskulaturen samtidigt

som blodcirkulationen ökar.

* Walking trainers passar för den som vill ha lite

extra utmaning på promenaden eller löparrundan.

Fungerar även som lätta hantlar vid träning

* Walking trainers kan också användas vid lätt massage.

Var med och tävla du med på

http://www.ettdussinpannor.blogspot.com/

När man är effektiv

2010-04-18T19:46:00.000+02:00

Ovanligt lång helg,, eller är det bara vi som varit förfärligt effektiva?!

Mycket har blivit gjort iallafall, mest i trädgården! En riktig storstädning utomhus.

Det var ju den här granen,, som inte är någon gran utan en cypress. Glömde tyvärr att ta bilder på hur den såg ut från början, men på första bilden har vi sågat ner toppen. Så den var dubbelt så hög som den är nu.
Nu ser den heller inte ut som en gran mer :-o

Den liknar mer ett träd, kanske ett jättestort bonzaiträd eller nåt! Många höjer nog på ögonbrynen men vi tycker faktiskt att det blev myyyyycket bättre så här. Det var faktiskt till och med någon som gick förbi idag och kommenterade trädet, positivt alltså. Dom tyckte det var snyggt. Så det så!

Möjligtvis kan man ha åsikter om hur den ser ut i "toppen" nu, men vi får hoppas att den liksom växer till sig, eller nåt!

I går gjorde jag ett nytt besök på jobbmässan hos XXXLutz, med lite bättre förutsättningar än på fredagen, kanske?

Vi stod bara i kö i två timmar ha ha, det var liksom ingen kö utanför, men där inne var det ringlande köer till intervjuerna, men när man väl kommit in så stannade man, nu är det bara att hoppas att det betydde något.

Känns ungefär som ett lotteri!

Men hur effektiv man än är så är det svårt att göra två saker samtidigt. Och idag stod valet att vara ute i trädgården, i solen. Och förvisso göra lite nytta, eller att måla i sonens rum som jag lovat.

Hittade en superbra lösning på det, jag var i trädgården och satte målarrullen i handen på äldre sonen,,, he he

smart!

När man är arbetslös

2010-04-16T10:48:00.000+02:00

Idag skulle vi gå på jobbsökarmässa! Har aldrig varit på en sådan förut! Och trodde väl att det typ var att gå in och sätta sig o lyssna och lämna sitt CV. Men ack vad jag bedrog mig ha ha! Bilköerna började redan på ringvägen. Och köerna till byggnaden liknade mer kön till Ullared eller kanske uttagningen till Idol jamenellerjävlahur kolla på bilden! Det är ändå bara en bråkdel av kön! Behöver jag tala om att vi inte står i den! Bara för att jag är utan jobb innebär inte det att jag har tid att stå i kö en hel dag!

Granstympning eller duvutrotning,,,,,,

2010-04-14T12:21:00.000+02:00

Det här mina vänner är ingen gran utan en cypress,,,,tror vi iallafall!

Den har under åren växt oss fullständigt över huvudet. Den har alltså varit dubbelt så hög som den nu är på bilden!

Igår var nämligen min älskade make uppklättrad i ovan nämnda buske med en stooor såg.

Resultatet ser ni ju på bilden :-o

Inget ont om makens arbete, för det är inte klart ännu.

Växten måste nämligen krympas på bredden också!

Och frågan är hur resultatet blir då den liksom bara är grön på "utsidan" ha ha. Det slutar väl med en rotklump som står mitt i trädgården.

Och bra hade väl det varit, då trädet nämligen fått inneboende i form av duvor.

Duvorna förflyttar sig mellan trädet, vår tv-antenn och en lyktstolpe utanför tomten.

Med sig har duvorna byggmaterial till sitt bo, som olyckligtvis (för duvorna) befinner sig i just detta träd!

Duvorna stör inte mig egentligen, men jag kan berätta vem de stör!!!!!

Våra pudlar, jamenellerjävlahur, dom beter sig som fullständiga idioter av dessa flygande skapelser!

Så om cypressen ska behöva utrotas för att duvorna ska försvinna så får det bli en stubbe mitt i gräsmattan.

Detta får mig hur enkelt som helst att tänka på världens bästa blogg, där författaren har liknande problem med träd och fåglar. Denna bloggen skänker mig dagligen stora gapskratt och mycket inspiration.

Så läs och njut, men glöm inte bort mig!

Modell för en dag!

2010-04-11T19:54:00.000+02:00

Det här var riktigt kul!

Men jävligt dyrt!

Ha ha.

Inte fan kan man tro att den här kvinnan blev behandlad med cellgifter mot cancer

för mindre än ett år sedan, och en skugga av sitt forna jag!

Bilderna kan nästan lura mig själv!

Men nu laddar vi, jag ska bli snyggare än jag någonsin varit tidigare!

Det är min hämnd mot cancern!

Thats it!

Om att inte ha plats,,,,,

2010-04-09T19:59:00.001+02:00

Kunde inte motstå den här möbeln från min mans föräldrahem!

Ett fint minne!

Jag gillar egentligen inte den här typen av möbler, men den här har sannerligen en viss charm

och framförallt ett visst ursprung

och mystik, med alla sina små lådor och fack.

Lite Harry Potter.

Plats har vi inte, just nu. Varken jag eller maken gillar när det blir övermöblerat.

Kasta ut något annat,,,, nej, går inte eftersom vi bara ha det vi behöver!

Men förr eller senare av någon anledning så kommer den att få en plats,

fram till dess ska vi förvara den varsamt.

Så kan det bli så här

2010-04-07T20:37:00.000+02:00

När man ska pyssla sig ett litet armband, , eller två!

2010-04-07T18:40:00.000+02:00

Faschinerande minnen utan svar

2010-04-06T19:59:00.001+02:00

Vi ser ett svartvitt foto, vi ser ett vackert par! De ser lyckliga ut! Fotot är taget i slutet av 40-talet.
De är nog alldeles nygifta, eller så ska de möjligen gifta sig om bara en liten stund!

Ett liv, ett hem, en familj! Tro, hopp och kärlek!
Livet blev fantastiskt, hemmet tryggt och familjen underbar!
Det yngsta barnet i familjen blev min man, vi gifte oss nästan på dagen 59 år efter att det svartvita fotot togs!

Tidigare på dagen har vi tömt hemmet, sparat, kastat, skänkt bort, delat ut, tagit hem och kastat ännu mer!
Ett liv, ett hem, finns inte mer.
Bland allt som sorterats skymtade vi en klänning.
Tittade på den, mycket vacker, men kastades bland allt annat!

När vi lite senare tittade på det svartvita fotot,
var det något vi kände igen!
Kunde det möjligen vara klänningen????
Det högg liksom till i bröstet, av spänning, av ledsamhet, av lycka.

Vi sökte igenom alla säckarna med kläder,
för att hitta klänningen!
Vi måste få veta! Var det den?
För om, så får den inte ligga i en säck och bara försvinna,,,,
Och ja,, eller nej!
Vi vet inte säkert, vissa detaljer stämmer, andra inte.
Kanske är den omsydd efteråt!?

Men det finns ingen kvar,,,, som kan ge oss svar!

Ett liv, ett hem har ändats!
Men återförenats någon annanstans!
Kvar finns nästa generation, som bär med sig den stora kärleken,,,
från den som bar klänningen!

Sommartecken

2010-03-26T09:27:00.000+01:00

Leva Livet

2010-03-22T22:20:00.000+01:00

När jag blev sjuk gick jag med i ett nätverk!
Det nätverket har idag blivit en förening och i den föreningen
är jag numera aktiv i styrelsen. Jag administrerar också vår hemsida!
Vi är ett härligt gäng tjejer som har massvis med kul, och av cancersjukdom
märker vi inte mycket konstigt nog. Även om det visst kommer på tal emellanåt.

På hemsidan kan ni titta om ni vill, en länk finns till vänster på min blogg.

När man sätter maken i arbete,,,,

2010-03-22T20:19:00.000+01:00

Så blir det ett staket!! Och guuuud vad jag är glad för det!!
Alla som har trädgård vet, att man liksom aldrig blir färdig ha ha.
Den här hörnan har i ett par års tid nu stått och gapat, helt öppet för alla
förbipasserande att liksom bara glo in! På nåt sätt kände man sig liksom
naken när man var i sin trädgård!
Men huvudsyftet är ju egentligen den, att vi har en liten, liten
söt hund, vår "prinsesspudel" som tyvärr förvandlas till någon slags pitpudel så fort någon eller
något passerar förbi. Så detta fantastiska staket fyller ju flera syften!

Nu återstår ju naturligtvis att snygga upp just innanför det, men det blir
ju extra roligt nu när man inte behöver vara bevakad när man gör det ha ha!

Som om det ena inte var nog

2010-03-18T11:50:00.000+01:00

Oj oj oj, vad tiden går fort, har knappt haft en tanke på att jag har en blogg att underhålla, ha ha.
Så detta kan bli ett långt inlägg, mycket att ta igen.

Tiden går som sagt fort, och för drygt ett år sedan fick jag den där porten insatt. Som ju faktiskt fyllt sin funktion. Har varit trött på den länge nu och igår slapp jag den. Fick redan då, i januari förra året, en känsla av att den var lila, men några egentliga belägg för mina tankar hade jag inte. Sen har jag inte brytt mig så mycket. När den blev insatt fick jag ordentligt med droger, precis som jag bad om. Men nu när den skulle tas ut var de inte riktigt lika givmilda med detta. Lokalbedövning,,, aj aj. Ville inte jag men det bästa jag lyckades utverka var lugnande tabletter. Varpå jag befann mig på sjukhuset en halvtimme innan avtalad tid. Två stycken Stesolid svaldes och en halvtimme senare var jag ganska rolig, tror jag. Ha ha. Precis lagom timing trots allt. Men aj aj vad bedövningssprutan gjorde ont. Sen var det naturligtvis inget som gjorde ont längre, men man kände liksom hur de var där och skar och karvade och drog.

Under tiden var jag tvungen att nämna att jag trodde att den var lila. Nej sa personalen, de brukar vara silverfärgade eller så. Gillar du lila? ja blev svaret naturligtvis ha ha.

Efter en stund hörde jag läkaren göra ett litet utrop,, jo minsann, den är lila!! Det var den snyggaste port a cathen vi någonsin har sett, ha ha. Bildbevis finns ha ha.

Så den lilla raringen var lila, och den har jag burit i min kropp i drygt ett år. Nu är den äntligen borta.

Maken har varit ute och rest igen, och i måndags kom han hem från Barcelona. Med sig hade han något som han trodde var matförgiftning. Stackarn hade legat i flera dagar och tömt magen från alla håll och kanter. När han kom hem, vet jag inte riktigt vad han trodde, för han åt bacon och omelett och så drack han kaffe. Pucko!

Naturligtvis blev han sämre igen. Jag har därefter försett honom med hallonsmakande vätskeersättning och rostat bröd och blåbärs Proviva. Nu känner han sig lite bättre och är faktiskt på jobbet idag.

Men det kunde vi ju tro, att han var magförgiftad. So hell,,,,,,igår när jag kom hem från sjukhuset gick jag och la mig och sov i tre timmar. Bra tänkte jag för att få bort alla spår av de där Stesolid tabletterna. När jag vaknade mådde jag som ett svin. Fortsatte att ligga i soffan under ett täcke och huttra. Kämpade ett par timmar med att hålla spyorna tillbaka, men till slut var det bara att inse faktum.

Maken var alltså inte matförgiftad!!!! Vad han var vet vi inte, men smittat hade han gjort. Stackars mig.

Ungefär i samma veva som jag spydde talade maken om för mig att hans son, som varit och hälsat på från måndag till tisdag, också blivit sjuk.

Nu sitter jag här och känner mig som om jag hamnat på fel sida om en ångvält

En gång , , ,

2010-02-20T23:34:00.000+01:00

, , , hade vi en soffa, alldeles för oss själva! Nu är den full med hundar!

När man jobbar lite i hemmet,,,,

2010-02-20T21:32:00.000+01:00

Sakta men säkert går det framåt med både det ena och det andra.

När det gäller pudlarna så har tre valpar flyttat, den fjärde flyttar på måndag.

Och,,,, så,,,, finns det tre små sötnosar kvar !!

Jag försöker så smått att föreställa mig hur livet kommer att se ut med fem hundar, varav två är hanar :-)

De som finns kvar tar allt större plats, både hos mamma och hos oss. De vill var där vi är, de vill vara nära och framförallt vill de vara hela tiden, dygnet runt!

Nåväl, somliga i hemmet hyser stora förhoppningar om att allt kommer att lösa sig till det bästa.

Tur att det finns såna människor,,,, eller hur!

När det gäller hemmet, har det under en period stått hyfsat stilla. Då med tanke på alla vovvarna som tagit tid.

Häromdagen köpte jag mig en slipmus,,,eller maken köpte mig en slipmus, fy fan va bra den var då.

Jag invigde den på en av våra dörrar! Dörrar som är jävligt fula, bruna, gamla och slitna.

Under flera år har vi funderat på vad vi ska göra med dessa hemska dörrar.

Lämna till sprutmålning,,,,,,, jävligt dyrt men överkomligt!!! MEN de innebar att vi skulle få vara utan dörrar i ett antal månader!

Maken är den typen som inte vill gå på toa utan att stänga dörren,,,,,,,så den lösningen var då genast utesluten!

Köpa nya dörrar, helt möjligt om det bara funnits några med de måtten vi behöver.

Då förstår kanske många hur gamla dörrarna är!!

Så slipmusen gjorde jobbet på en av dörrarna,,,,, och sen lite färg på det!

Slutresultatet kan jag säga blev fullständigt fantastiskt bra!!!

Bildbevis kommer!

En dörr är klar,,,, fyra återstår,,puh.....

Och eftersom jag är den typen som när jag väl kommit igång, går jag på flera olika saker samtidigt eller kanske ska man säga att jag börjar på ett ställe, fortsätter på ett annat, sen går jag tillbaka på det första igen,,, ha ha.

Idag har jag alltså fortsatt på väggarna som jag började på för längesedan! Och på bilden syns de fuuuuula dörrarna!

Dagen annars har bjudit på lärdom, för någon i familjen. Nämligen att man ska bära en sak i taget. Särskilt som man ska hoppa över staket som är uppsatt för hundarnas skull.

Resultet blev chips och dippa i hela vardagsrummet samt över halva nya fåtöljen!

Godkväll!

Hög tid

2010-02-16T14:22:00.000+01:00

Jamen då så, den där bilden i bannern, är det jag?? Herregud, va fult!
Den bilden vill jag inte stå för.
Och det är naturligtvis det positiva, att jag faktiskt ser bättre ut nu än på den bilden. Ha ha,,,,,

Den ska bytas så fort jag har en bättre, bara så att ni vet!

Valentin

2010-02-15T13:47:00.000+01:00

Nu ska jag öppna min Alla Hjärtans Dag present som jag faktiskt fick redan i lördags av min älskling!

All tid,,,

2010-02-11T14:26:00.000+01:00

All tid jag har går åt till dessa små pälsiga underbara vovvar. Bloggandet får stå åt sidan så länge.
De blev igår åtta veckor, och en liten flicka flyttade till sin husse och matte i går, idag flyttar en liten kille.
Då har jag bara fem stycken kvar! Kanske blir det lite lugnare,,, eller inte!

De vaknar kl fyra på morgonen och vill ha välling och sen leka och gosa i sådär en timme eller nåt. Snacka om att jag är trött, ha ha.
http://www.pudellycka.se/

Flashbacks

2010-02-05T20:39:00.002+01:00

De senaste dagarna har bjudit på en del flashbacks.

Såsom igår till exempel. Var med sonen på käkkirurgen.
Käkkirurgen råkar ligga dörr i dörr med onkologen,,,,,, behöver jag säga mer?!

När vi varit på käkkirurgen vill sonen alltid ha nåt att dricka och en kanelsnäcka från Pressbyrån!

Mums,,,,, noooooot!

Tänk att jag älskat dessa kanelsnäckor, det har funnits tider när man nästan kunnat ge vad som helst för att få sätta tänderna i en varm sådan!

Igår kunde jag knappt betala den!

Kunde liksom inte riktigt förstå hur jäääääävla dåligt jag mådde när jag låg där och fick mitt gift. Och att jag samtidigt liksom tuggade i mig såna här kanelsnäckor.

Den underbart goda kanelsnäckan lyckades jag därmed för all framtid ta död på!

Men det finns ju mycket annat gott!!

En annan sak,,, melodifestivalen. Herregud detta spektakel som man sitter och svär över vartenda år.
Och ändå sitter man där som en slav och tittar.

Förra året var vi till och med på Arenan och tittade live. De biljetterna hade jag bokat innan jag visste att jag var sjuk!! Och känslan blev väl inte riktigt vad vi eller jag hade tänkt.
Jag var trött, illamående och orkeslös. Dessutom hade jag peruk.

Detta känns idag som om det vore hundra år sen, men det är bara ett år sen.

Tänk så mycket som kan hända på ett år! Man har verkligen ingen aning om nånting!

Vackert och häftigt,,,,,så länge man slipper gå ut!

2010-02-03T08:11:00.000+01:00

Funderingar i början av februari

2010-02-02T12:51:00.000+01:00

Jag ljuger inte om jag sägar att jag är på ett uselt humör just nu.
Funderar mycket på meningen med allt och livet.

Man är med om så mycket fantastiska och underbara saker. Saker som man strävat efter att uppnå och till slut har lyckats med.
Barn har jag fött, fyra stycken underbara små killar. Friska och fina på alla sätt.
Jag fick ett jobb och har jobbat och trivts som fisken i vattnet.
Jag har träffat den stora kärleken även om det tog 40 år så hittade även jag hem till slut.
Jag har förlovat mig.
Jag har gift mig.
Vi har fått bebisar två gånger,,,, ja ja,, hundbebisar. Men det är inte alla som är med om det!

Nu återstår kampen om att uppfostra och lära de här små underbara pojkarna hur man lever livet. Och ibland torka upp spillrorna av det som återstår. Det verkar vara ett jobb som aldrig tar slut, men hur var det nu nån som sa, små barn små bekymmer,, stora barn,,,,
Jobbet finns inte kvar längre! Så det blir en kamp om att hitta nåt som kan jämföras med det jag hade. Går det? Jag tvivlar!
Jag har fortfarande kvar den stora kärleken, även om jag ibland undrar vart fan maken rent praktiskt tog vägen. Så jag får väl kämpa där också för att få behålla den!
Vi är förlovade och vi är gifta. Vad kan vi mer göra?
Våra små valpisar har det bra, och snart är den sista kullen utflugen.

Då är allting som vanligt.
Ja just det ja, min 20-åring, flög ju också ut nyligen. Så hädanefter är vi bara fyra personer i hushållet.
Huuja så mycket mindre tvätt jag kommer att få!

Och här sitter jag, och undrar, vad jag har att se fram emot! Tyvärr så måste jag göra er alla besvikna, för jag tycker inte att det finns något att se fram emot.Nu är det bara kämpigt
Jag är bara trött och orkeslös och är glad om jag slipper gå utanför dörren.
Så jag tar mina kamper vidare på transportsträckan.